elinmillen

Jag har varit i Paris en liten sväng över höstlovet som var förra veckan. Sväng och sväng, vi var där nästan hela veckan... Det var jag och min vän Linda som var och hälsade på våran vän Susanna som jobbar som au pair där. På Seine. På en båt. Båten kan ses här nedanför. Det var en ganska så intressant båt som då alltså tjänstgjorde som bostad. Ibland fanns det inget vatten. Elementet hade ett läge, så antingen fick man frostskador eller så svettades man ur allt vatten i kroppen på cirka tio sekunder. Bara att välja alltså.





På båten, i ett liten skjul, bodde det en stor läskig vakthund. En leonberger. Egentligen så var han bara snäll och supergullig och social. Men han bodde i skjulet och rastade sig själv och hade lort i hela pälsen, så det gick inte riktigt att umgås med honom. Jag känner att jag måste visa en bild på besten...


 Han är så söt så jag kan äta upp honom. Fast han luktar sopor, så jag tror att jag låter bli. Jag tror nämligen tyvärr att han smakar som han luktar. 

 Det finns mycket roligt att göra i Paris, prata franska till exempel. Jag är en hejare på att prata franska. Oj, nu ljög jag, förlåt. Men jag kan lite lite. Jag pratade med en kille från Afrika. Han var lika dålig på engelska som jag var på franska men på nåt sätt så gick det. Han har mejlat mig, jag borde kanske svara. Men jag drar mig för det, för om det finns någonting som är jobbigare än att prata franska så är det att Skriva på franska. 

 Vi gjorde alla typiska turistsaker i Paris. Vi var så turistiga att Susanna himlade med ögonen och skämmdes och önskade att hon aldrig hade lärt känna oss. Men va sjutton, vi Var ju turister. Vad ska man annars uppföra sig som då? 
 
Jag kommer säkert skriva något mer om Paris längre fram. Nån dag när jag inte är så trött. 
Dagarna slutar vid ungefär sex för mig nu för tiden.. Efter klockan sex så är jag för trött för att göra någonting alls. Särskilt inte något vettigt. Klockan är åtta nu och jag funderar väldigt stark på att gå och lägga mig...
 Idag har vi dansat nästan fem timmar. Det är mycket. Mina lår är lite möra och darriga. Vi gör nya saker på baletten som är helt störda. Står på tå med andra benet rätt ut ungefär hur länge som helst. Muskler. Det är vad som fattas. Men de kommer snart. Jag har några redan. Jag väger 58 kilo, det är mer än jag någonsin vägt i hela mitt liv. Jag är Väldigt stolt. Och trött...
Nej. Nu går jag och lägger mig...