elinmillen

 
 Idag är det värre än vanligt med upprördhet över världen. Eller upprörd vet jag inte om jag är, jag försöker i alla fall att inte vara det. Kanske är jag lite arg. På samma sätt som man får bli arg när någon blir slagen. Då får man bli arg på den som slog och säga till på skarpen. Så jag skulle nog vilja säga att jag har rätt att bli arg när västvärlden ger resterande världen en käftsmäll och sedan bara står och ler belåtet.
 Anledningen till ilskan grundar sig nog i att jag läser en bok om Aids. Visste inte att jag visste så lite om denna smått facinerande sjukdom. Det intressanta med den är ju att den överlever vad som helst, muterar och lägger sig i hjärnceller där vi inte kommer åt den. Och så hela världens fördomar och konstiga idéer. Sydafrikas president som inte tror att HIV orsakar aids.
 Vi vill hitta ett botemedel, eller hur? Vi vill att de söta barnen i Afrika med uppsvällda magar ska ha det lite bra som våra lintottar. Saken är den att jag inte är så säker på att det är det vi egentligen vill. Vi lever på deras fattigdom. Alla människor på jorden kan inte ha det så bra som vi har det. Vi får inte plats. Det är det som är den riktigt intressanta frågan. Vill vi egentligen att Afrika ska ha det bra? Och vill vi offra någonting för att de ska få det bra?
 Man kan ha en annan syn på det här och tycka att vi har rätt att leva på dem. Men man kan inte komma och säga att man bryr sig och vill ha förändring och sen fortsätta leva precis som man gör. Tyvärr. "Den amerikanska livsstilen är inte förhandlingsbar" -George Bush den äldre. Är vår det? Är världens resurser förhandlingsbara?

 Är det okey att behandla människor som skit bara för att de råkar leva i ett annat land? Hur långt sträcker sig medmänskligheten?
Så många frågor och så få svar. Och nu måste jag sova.

 som jag inte fick med i förra inlägget.




Vi åkte alltså till Slottskogen för att titta på Rhododendron, har ingen aning om hur det stavas men det är i vilket fall blommorna på bilden nedan. Anledningen till det stora blomintresset är att min mamma tjatat om dessa blomster i ungefär ett och ett halvt år. Tyvärr hade de börjat dö när vi nu äntligen kom iväg, men de flesta blommade fortfarande.






Vi gick under blommorna också...



 Johannes och Louises söta söta hundvalp. Samma size som en kattunge.
Nu måste jag gå och äta någonting...!

 Jag har haft det väldigt bra idag tillsammans med min älskling. Har bilder men får inte in dem i datorn just nu...
 Det har varit en så skön, varm dag. Vi åt lakrispuck. Jag övar på bröllopssånger och älskar att sjunga. Det är det bästa för min själ.
 Har fått en fast läkare nu. Bytte vårdcentral och tillhör nu Husläkarna i Vallda. Ligger utanför Kungsbacka men det är det värt för att slippa Spinnaren. I Vallda är det mysigt och litet och de spelar skön musik i väntrummet. Utan för fönstret är det åkrar och skog. Och bäst av allt, inte en stafettläkare så långt ögat når.

 Snart börjar den. Sommaren.

 Igår var jag och såg Performing Arts schools avslutningsföreställning på Lorensbergsteatern. Det var fantastiskt roligt att se. Var lite rädd innan att jag skulle tycka att det var jobbigt att se, men det var bara kul. Och det känns väldigt bra att jag inte går där. Inte rätt väg för mig.

 Nu ska jag och Micke iväg och fika med Johannes och Louise och deras söta hundvalp i en park. Myspysigt. Och så ska jag ringa min mamma för det är morsdag...!

 Kanske man skulle ta en promenad idag. Jag gör det ju i princip alla dagar så varför inte idag. Trötthet är inte en ursäkt.
 Har jobbat lite på min heta bränna idag. Går sådär. Det är svårt att bil brun om man envisas med att smörja in sig med solskyddsfaktor 25 och inte har tålamod att sitta i solen mer än högst en timme. Och det är bara om jag har en bra bok till hands. Skyller på Mickes obekväma stolar.
 Ikväll blir det grillning hos Mickes föräldrar och imorgon melodikrysset. En helt vanlig helg alltså.

 Visst är det lite läskigt med maj. Maj är vår, men ändå så nära sommaren. Det är här i maj som allting sker, det är här man tappar bort tiden och här läggs grunden inför framtida uttalandet "vad hände?".  Ni vet när man står där i juni och det helt plötsligt är sommar och man fattar ingenting för det var ju nyss maj. Jag tycker att maj är det i särklass läskigaste månaden.
 Men det kanske bara är jag.

 Nu ska jag öva bröloppssjungning.

 Ikväll ska vi titta på Magnus Betnér! Han är rolig kille.
Shit pannkaka snart är det juni och sommar. I juli ska jag till Gotland! Har aldrig någonsin varit där...

Det här blev ett innehållsrikt inlägg.

 Sån konstig sjukdom, konstigt tillstånd att vara i. Sjuk men inte sjuk. Syns inte på utsidan. Men gör mig så trött.

 Jag känner mig så liten och ensam bland alla stora myndigheter. De fattar alla beslut och jag skickas runt som en liten docka, omedveten om eventuella rättigheter. Varje månad träffar jag en ny läkare som håller min närmaste framtid i sina händer. Alla för dem små beslut är det största som händer i mitt liv. Det konstiga är att vi vill ju samma sak. Att jag ska bli frisk och kunna jobba.
 Nu har jag bytt vårdcentral och hoppas på det bästa. Det ska finnas väldigt bra läkare där, och inte några stafettläkare. Vårdcentralen Spinnaren åt helvete. MAN KAN INTE BEHANDLA SJUKA MÄNNISKOR PÅ DET SÄTTET. Det är så dumt. De är så dumma. Det är verkligen dumt på riktigt. De måste ha något fel, helt oförmögna att se samband och konsekvenser av handlingar. Mickes mamma vet säkert någon passande diagnos.

 Nu ska jag lyssna på Det infantila samhället av Carl Hamilton och ta det lite lugnt.



 

Aaah, har haft  en så sjukt skön kväll. MIcke är på grillfest och jag beslutade att stanna hemma och ta hand om mig själv lite. Har målat lite, tagit en promenad, en dusch, ätit lite och lyssnat på ljudbok. Om en halvtimme ska jag krypa till kojs.
 
 Har haft en allmänt bra helg. Micke jobbade och jobbade så i fredags tröttnade jag på ensamheten och åkte upp till Härryda och hans familj. Sov där och hade en superskön dag med hans mamma och syster. Melodikrysset och den underbara lördagsfrukosten, promenad, yatzy och lite växtinköp. Jag hittade en tomatplanta som hette Elin som nu står i vårat vardagsrum och väntar på att vid varmare väder få sättas ut på balkongen. Sen avslutade vi med grillning med deras mormor och morfar som bor brevid.
 Idag har det också varit en "hänga med Mickes släkt"-dag. Massa folk fyllde år så vi hade frukostkalas i Kållered. Mmmums.

 Men nu sitter jag här i miin ensamhet, om man inte räknar Bullen som sitter i vardagsrummet och spelar GTA, och tycker att det ska bli väldigt skönt att sova lite.
 Saknar min egen familj lite... Kan ibland kännas lite tråkigt att det är så ofantligt långt till Dalarna.
Godnatt!

 Nu var det ett tag sedan jag skrev någonting kändes det som när jag satte mig ner vid min mitt röda skrivbord. Det var ett tag sedan jag var hemma i min lägenhet. När det är sol och fint så finns det bättre ställen att vara på. Till exempel i Härryda. Eller i Slottsskogen.

 Här följer några bilder som visar vad jag har ägnat min tid åt...



Sprungit vårruset. Eller om man ska vara petnoga så gick jag vårruset. Längst bak tillsammans med rullatorer, barnvagnar och gåstavar. Men det var bara för att jag gick tillsammans med Mickes mamma och moster med barnvagn. Lotta sprang. 
 


 Micke fick inte vara med för han är kille. Men fika fick han i alla fall.

I fredags var vi och grillade hemma hos Johannes och Louise, men då glömde jag tyvärr kameran.
I lördags däremot var kameran med, då grillade vi i Härryda hos Mickes föräldrar.



Stefan, nere i högra hörnet, har en kamera som är snäppet bättre än min... Den han håller i alltså.



Kubb



I solnedgången.

Vi förlorade. Jag missade kungen med sista pinnen. Det tog väldigt hårt faktiskt.
Nu ska jag äta ett ägg.

 Dagens största misstag:
Glömde att jag höll på att färga ögonbrynen.

Resultat:
Isolering i ca tre veckor.

Kanske inte behövs, men jag är då inte snygg. Två kolsvarta streck mitt i ansiktet. Haha

 I fredags packades familjen Svegelius och Elin in i Ann-Britts BMW, med siktet satt på Kristinehamn. Tre timmar senare, utan större missöden nåddes målet. Helgen har förflutit i ett lungt tempo och den mest våldsamma aktivitet som utövats är bowling. Jag förlorade, Micke vann. Men eftersom det var hans födelsedag så unnade jag honom det.
 Vi hälsade på Susanne och Lars, ett par bekanta till familjen. De bodde i ett underbart hus och hade en sköldpadda som kröp omkring på undervåningen.



 Tilda




Tilda äter frukost



Lotta och Ann-Britt



Micke och Sture

Som vanligt så tar jag extremt få bilder och bara på tråkiga saker. Väldigt dumt. Men när man har roligt så tänker man ju inte på kameran...

Nu ska jag organisera mina papper. Det behövs.

 Jag lyssnar på Monty Python och småskrattar lite i min ensamhet.

Igår var en härlig dag.

Vi var på Liseberg en vända. Åkte lite bergochdalbana, spelade lite spel och hälsade på på Gasten.



Manliga Mikael

Senare på kvällem blev det faktiskt lite partyparty, martini och rumpskak. Hanna och Angelina bjöd på magdans.



   Jag och Angelina är så SNYGGA. Hon är så rolig. VI har så roligt. Jag saknar henne... Hon bara dansar jämt jämt.

Jag skulle skriva lite mer men Micke är på väg för att hämta upp mig. Vi ska till Kristinehamn imorgon med hans familj och det ska bli så kul!