Lugn och ro

 Caroline är här. Det är så mysigt och skönt. Lugnt. Vi var på Liseberg idag, såklart... Åkte Balder och Kanonen ett par gånger, skrattade så att jag fick ont i magen. Hon är en sjuhelvetes rolig människa att åka karuseller med fröken Look. Sen mådde vi snorilla, drack lite kaffe och hoppades att det skulle gå över. Gav upp och åkte hem. Allt som allt en ganska så lyckad dag. Hälsade på mina gastkompisar och sydde ihop min klänning som jag lyckades riva sönder i tisdags. Gav en klubba till min hemliga kärlek. Hehe...
 Sen hyrde vi en film och åkte hem. Hade tänkt oss en feel good-film. Nåt glatt och uppmundtrande. Det blev Underbara Älskade men Michael Nyqvist (Mikael Nykvist duger liksom inte? jävla kändisfasoner...). Anyhow, feel good my ass ! Det var något av det mest deprimerande jag sett på länge. Måste lyssna lite på Grace Kelly...

 Så! Nu är det bättre! Glad musik är verkligen det absolut bästa när man mår dåligt. Det Går inte att vara ledsen när man lyssnar på Mika. 
 Jag är totalt utbränd, glömmer folks namn, får panikångest om jag missar spårvagnen, får ont i hela kroppen om jag försöker slappna av. Men, jag är glad!

 Pappa, jag ska lägga in en bild på dig jag lovar!
 Tydligen så blev det gråt och tandagnisslan hemma på Hosjö Backe när mamman fick vara med på bild och pappan blev lämnad utanför. Han som har blivit femtio och allt. Ska åtgärdas, så fort det funkar för mig att lägga in bilder igen. Får ta nån snygg när ni kommer hit! Det är så snart!! ta med alfapetet så jag får kicka ditt ass.

 Nej, jag kan inte leva utan Linda. Nu har hon varit utomlands i tre veckor och jag håller på att gå åt. Det räcker liksom att Helena är på andra sidan jordklotet. Vem ska jag prata med? Självisk? JAG? Aldrig. KOM HEM! Jag behöver någon som kramar mig och säger att allting ska bli bra. Jag behöver kunna ringa någon när jag är på väg hem från jobbat mitt i natten och jag måste berätta om killarna som skrattade åt mig, pekade och sa "titta vad ful han är". Jag behöver en fyr i min ändlösa natt... 

HAHA.

Nu ska vi nog ta och krypa till kojs. imorn blir det work work work. 

By the way, Agelina, kom hit så vi får sätta igång och göra det vi är bäst på!
 

Göteborg

 Nu är jag hemma. Äntligen ensam igen. Det har varit gött att vara i Dalarna lite, men just nu så känner jag att hemma faktiskt är bäst. Här kommer lite fler bilder från min semester.

image124

Först var det alltså Stockholm ett tag. Lovely...

image125

Farao, i ett farvaringskåp på centralstationen.

image128

Cia, min mycket ömma moder.


det går inte så bra med bilduppläggningen. ÖÖörk, orkar inte just nu... jag har jobbat och är helt sjukt trött. en liten killa sa till mig idag "väx upp och skaffa ett liv" när jag skrämde honom. hahaha. tja, jag ska fundera på det.
Nu ska jag sova om det går. Det är någon IDIOT som håller på och över blockflöjt, med öppet fönster. Och perrsonen i fråga är vad jag kan avgöra totalt omusikalisk. Det borde vara straffbart!

Alltid redo!

image120

 På läger... Det var helt underbart. Jag vill flytta ut i skogen och aldrig mer se en stad i hela mitt liv. Jag blir så lugn lycklig och avslappnad av att vara ute i naturen. Och lite myggbiten...

 Det var alltså ett scoutläger jag lyckades hamna på. de hade varit där sedan i fredags och jag kom på söndagseftermiddagen och kom hem för nån timme sedan. Då luktade jag inte rosor direkt.

image121

 Det var ett väldigt planerat och genomtänkt läger, och det var mycket som skulle fixas. Bland annat så fick jag hjälpa till att snickra ihop dörrarna till himmelriket. En väldigt ärofylld uppgift.

Här ser vi det underbara resultatet. det var ännu snyggare när dörrarna var stängda, för då såg man ännu bättre hur snea och vinda de var.
 När skruvade fast den första dörren så gick det ganska så smidigt och fort, men sen dog batteriet i skruvdragaren och det blev till att skruva för hand. Då gick det lite långsammare... Men det gick!

image122

 Och idag så ägnade vi ett par timmar åt att ta ner alltihopa. Äntä fint?


image123

Kan man inte få ha det så här jämt?

Avslagen


 Det känns lite som om någon har pausat mig. Jag är ställd i vänteläge. Jag andas fortfarande, men det är i princip den enda verksamhet som förekommer. (om Thomas läser det här så kommer han störa ihjäl sig på att jag har börjat två meningar med "jag", men det skiter jag i.)
 I några dagar till är det helt okey för mig att göra ingenting. Sen fyller pappa famtio och det blir fest och som den förstfödde dottern kommer jag ha diverse uppdrag såsom att gå ut med hunden, duka och städa.
 Och sen ska jag göra någonting så otroligt spexigt som att åka på ett kristet läger och springa runt i ett rollspel, förmodligen som synderska. Det är bra, då behöver jag inte spela.
 Jag har jättefina bilder på Farao från när jag var i Sthlm, men jag har inte lyckats få in dem på den här datorn än. Och jag lyckas inte få internet till min dator. Livet blir bra mycket svårare att leva när man är en katastrof på teknik. Men jag återkommer. Vi hade så kuuul. jag saknar hejdlösheten. Jag saknar äta ur soptunnan-humorn. Och jag saknar den totala likgiltigheten inför folks dömande blickar.

 Mika och Salem Al Fakir. Vilka grabbar... sommaren soundtrack.

Värmeslag

Det är... varmt... Jag trivs. Fast mest i skuggan. Hellre brun utan sol är sönderkokad hjärna.

image116

image117

image118

image119

Ja.. Linda har intressanta vänner.

Idag träffade vi Anna Eiding. En härlig kvinna!

Och nu blir det Gänget och parkteater. Jag står fast vid att detta blir den bästa sommaren.


tiden den går

Vart kom sommaren ifrån? Har tiden börjat gå fortare?

 Jag tyckte nyss att det var vinter och jag gick med vantar och frös och undrade om det aldrig mer skulle finnas solsken och så plötsligt så är allt det underbara här och jag märkte inte ens när det hände.

 Jag undrar om det är sant som de säger att tiden går fortare när man blir äldre. Det borde ju ligga någonting i det eftersom varje år förhållandevis blir en mindre del av våra liv. Samtidigt så är ju en timme alltid en timme.

 Det sägs också att tiden går fortare när man har roligt. Det kan jag skriva under på. Men när man ser tillbaka på den där roliga tiden som gick så fort när man var mitt inne i den så verkar det plötsligt som om tiden har förökat sig och blivit längre och året som gick så fort känns i efterhand som en evighet. Personen man var innan är delvis en främling och man förstår inte hur man kunde förstå så lite för bara ett år sedan.

 Nu är en tid för eftertanke. På sommaren hinner man stanna upp och utvärdera tiden som gått. Jag vill ge mig själv den tiden och låta mig själv förstå vad som sker. Ibland är det så lätt att bara rusa på och utan eftertanke kasta sig in i saker för att man är så rädd för stillheten. Jag är så rädd för att ångra mig. Och att man bara ångrar det man inte gjorde tror jag inte alltid stämmer men det sitter så djupt att jag har svårt att låta bli och ta risken att ångra mig. Att inte göra någonting är också att göra. Vi får inte glömma bort stillheten och det meningsfulla i sysslolösheten och tristessen. Så dessa tre veckor ska jag försöka vårda mig själv genom att låta mig själv göra ingenting. Istället för att alltid tänka framåt så ska jag tänka nu och då och varför. Och vad är egentligen viktigt?


Onsdag


 Det finns en skitsnygg vaktmästare i mitt område. Han är blond och söt och går runt i sina vaktmästarkläder och gör vaktmästarsaker och stör den allmäna ordningen genom att vara så himla het.
 Och så finns det en gubbvaktmästare i mitt område. Han ser lite konstig ut och har en stor mage och säger "kalasbyxor".
 När man är snygg och beredd så kommer den gubbiga och när man är ful, nyvaken eller står och steppar utanför hissen så kommer den snygga. Varför är det alltid så?


 Och varför vill inte Gud att jag ska få bli brun? Det var sol hela morgonen och när jag går ut och lägger mig så tar det tre minuter och så går den i moln. Tack!

Ikväll åker jag till Stockholm och Göteborg får klara sig själv i ett par veckor. Det ska bli så skönt att komma iväg lite, även fast det här är min absoluta favoritstad. Det här kommer att bli den bästa sommaren ever.


u fucking with me?

jag har precis sovit mellan klockan halv fem och åtta. Någon som tror att jag kommer lyckas sova inatt? Fast kanske ändå. Det känns som om jag har en del att ta igen. Jag vaknade precis av att Stina sms:ade, hade hon inte gjort det hade jag väl sovit tills imorn...

 Idag var jag med Angelina och Alexandra till Saltholmen och solade. Enda problemet var att solen var täckt av moln. Så vi åkte hem och samma sekund jag gick av spårvagnen så skingrades alla molnen. Det känns lite som om någon jävlas med mig.

Liseberg!

Jag och Empa har idag haft en underbar dag på Liseberg. Balder slår det mesta... Bergochdalbanor är en av människans klart bästa påfund.

image113

sånt här är jag däremot inte så förtjust i. Den fick hon åka ensam lilla emelie.

image114

änt vi tjusiga?

vi gick Gasten också. Jag var hundra procent säker på att jag inte skulle bli rädd. Helt övertygad om att jag numera är omöjlig att skrämma. Tji fick jag, jag gick längst bak och var nog till och med räddare än tio-åringen som gick med oss. Bra jobbat kära kollegor.

 Imorse körde jag lite styrka och nu på kvällen så har jag varit och dansat. Det är lika bra att hålla igång så man inte slöar igen helt.
 När jag kom hem och gick från spårvagnen så var det en kille i ett fönster som ropade att jag hade ett snyggt ass. Haha. Och det har jag ju...

Jag berättade för Nadia när vi åkte hem att jag har vänt på dygnet sen vi slutar skolan och att jag numera går och lägger mig vid tolv. Då skrattade hon åt mig. Jag vet, jag är en tant.

 Det här blev ett härligt segmenterat inlägg. Det är bara att hålla till godo.

Hög


 De senaste tio timmarna har jag spenderat i mörka lokaler, omgiven av människor som skriker i panik. Jag har blivit kallad "kissråtta" och fått en armbåge i bröstkorgen. Det har varit underbart. Jag har alltså jobbat mitt första riktiga pass på Gasten på Liseberg. Jag vet att det är svårt att tro, men det slår faktiskt hemtjänsten i Hosjö med hästlängder. Oj oj vad jag har skrämts. Och slagit mig. Som sagt var så är det alltså väldigt mörkt där inne, och som den nybörjare jag är så har jag inte riktigt lärt mig alla gångar, krypin och trix än, vilket innebär att jag har haft en tendens att gå in i saker. Men men, allt för konsten. Ja, jag ser på det här som konst.

 Jag ska jobba en stund imorgon också. Hehe. Så nu blir det nog sängen tror jag, efter en liten kvällsmacka...!

Sommarlov


 Nu har ett år gått. Nu har jag gått i skolan i ett helt år och det är bara två kvar. Det kommer ta ett tag innan jag förstår det. Just nu så sitter jag som i ett stort vakum och bara väntar men vet inte på vad eller vem. Jag skulle tro att det är på mig själv. Att jag ska hinna ikapp lite. Ibland gör jag så mycket saker att efteråt så måste jag bara sitta väldigt still så att alla delar av mig hinner förstå vad som har hänt.
 Jag ska till Stockholm en sväng och jag kan inte förstå det heller. Det är helt omöjligt för mig att begripa hur jag ska kunna göra någonting alls som innefattar att jag måste förflytta mig utanför min lägenhet, så att ta sig till en annan stad...? Men det är inte än på några dagar, så jag hinner nog hämta upp mig lite.
 Imorgon ska jag jobba, och jag behöver nog inte sminka mig, jag ser redan ut som en levande död.




image112

no more.


Nej vad sjutton, ryck upp dig nu Elin!
Jag ska ta och städa lite. Skoj.

RSS 2.0