elinmillen

 Det har sannerligen varit en välsignad jul...
Jag är för närvarande i jobbartagen och ägnar större delen av min julledighet åt att slava åt kommunen för så pass lite pengar att det är skam att prata om.
 Men igår var jag ledig. Julafton är en helig dag för mig.
 Nej, det är det faktiskt inte, och hade jag fått erbjudande om jobb så hade jag tagit det. Men nu blev det julmatsätning hos mormor istället. Tillsammans med mina morbröder och mitt underbara, söta gudbarn. Erik heter han och är så go så jag skulle kunna äta upp honom. Det gjorde jag dock inte.

 Idag ska jag däremot jobba. Min familj ska hem till min låtsasmormor och äta vad som kan vara världens godaste julmat. Jag ska torka bajs. Låter som en rättvis uppdelning...? Men jag kan ta det. Jag är van.

 Jag hade tänkt lägga in en liten bild här men min ömma moder tog med sig min kamera till Hedemora. så det blir inget av med det. Nicht. Jag kan beskriva bilden! nej tack Elin, det är bra ändå.
 Jaja, kul, verkligen. Jag känner att inspirationen har lämnat mig. Jag är tom som George Bushs hjärna. So I go. Away. Now.

 Nu är hela rummet urplockat och städat. Och jag har fått ryggskott på kuppen. Fast egentligen så kom ryggproblemen redan i fredagskväll efter julfesten. Helt enligt PAS-traditionen så var det vi ettor som skulle städa undan efter festligheterna. Det gjorde vi med glädje och glada tillrop. Vissa av oss i alla fall, resten smög hem, alternativt blev för fulla för att vara vill någon hjälp. Jag var däremot alldeles lagomt full för att hjälpa till. Så jag tog på mig att bära bord och stolar. Borden var sådana man viker ihop så att de blir platta. I början hjälptes vi åt, men Emelie kom och tyckte att vi var klena mesar och då började vi bära borden själva. Det var tugnt. Men det var inte då jag gjorde illa ryggen. Nej, det var lite senare när jag skulle ta itu med de miljontals stolar som stod staplade i fina högar. Av någon anledning så hade jag fått för mig att jag var någon form av superkvinna, så jag tog en hög med fyra stolar i och började, glad i hågen, släpa dessa mot källaren.
 Det är då det händer. Jag snubblar, parerar för att inte ramla och få stolarna i huvudet, och knixar till ryggen. Det gör svinont. Jag vill gråta varje gång jag lyfter något som väger mer än låt säga en nykläckt kyckling. Hela den här dagen har bestått av obeskrivlig smärta. Yippie.
 Men nu är jag klar och om någon timme kommer Anna och hennes familj och hämtar mig och ikväll är jag hemma hos mamma, pappa, jocke och hunden. Shit va skönt...

 Julfesten var en succé. Det var underbart roligt och jag var så glad och stolt över min skola och alla som går där. Lovely.



så här såg jag ut på vårt spex!
Notera bröststorleken. Jag hade hela min halsduk inknökad i bhn. Bra sätt att få uppmärksamhet? ja.

Nu ska jag göra lite matsäck inför den långa färden upp mot Dalarna.

JAG HAR FÅTT EN STUDENTLÄGENHET!!!!!!!!
Jag är lite glad. ingen bitterhet idag alltså. eller jo, lite bitterhet. jag har börjat kolla upp det där med bostadsbidrag, eftersom jag kommer få en hyra på nästan fyra tusen, och det är så himla krångligt alltihop. men det löser sig!
 Idag är en bra och härlig dag. Det är sista dagen i skolan! Rent formellt så har vi nog redan slutat, men vi ska dit ikväll och göra vårt spex och ha julfest. Det kommer bli så KUUUUL!

 Här är en bild som jag tog igår när vi hade vår musikalredovisning. Det är hela stora tjocka klassen. Syns lite dåligt kanske, men det syns att vi är glada i alla fall!



Den här söta lilla hunden såg jag igår när vi gick en sväng i Haga. En tant lämnade den utanför ett café och när hon gick in passade jag på att ta en bild. Hoppas att det inte är olagligt att göra så... Hoppas hon inte läser det här..:! haha







Ja, och här är en bild av mig. tekniskt kunnig som jag är så har jag hittat en funktion på min kamera som gör att bilden blir blå. Jag är väldigt stolt och nöjd!
 I bakgrunden ser vi Kalle, och en liten liten del av Maya.





Nej, frukost. Jag börjar bli lite svimfärdig...

 Vi flyttade vår skola idag. Inte själva byggnaden dock. Den gamla korsettfabriken får stå där den står. Vi tar vårt pick och pack och drar. Never to be seen again. Jag bar lådor. Nej, jag bar en låda, sen hittade jag en liten fiffig anordning som gjorde att jag slapp bära. Man får inte vara dum, då kan man bli stadsminister.





 Jag känner att kepsen och näsan kanske kräver en förklaring... Äh, använd fantasin vettja.
 Ungefär en haltimme efter att det här kortet togs hittade jag en skruvdragare som jag vägrade släppa ifrån mig på hela dan. Shit va jag har skruvat loss saker idag. Jag skruvade till och med ner saker som jag inte är så säker på att de skulle ner. Jag ver verkligen i mitt rätta element. Tools, me like.

 Vi har helt Stört mycket att göra just nu. Nästa vecka så har vi uppsjungningför klassen, luciatåg på morgonen och kvällen, musikalredovisning och spex. Och allt detta ska då alltså repas. Jag är lite trött. När jag kom hem idag så sov jag i två timmar. Jag hade nog kunnat sova en sisådär tjugo timmar om jag inte hade blivit väckt av min ömma moder.
 Det som är lite drygt just nu, skolgrejerna är ju bara roliga, är det faktum att jag inte riktigt har någonstans att bo. Det är väldigt påfrestande faktiskt. Jag grät precis en skvätt och tyckte väldigt synd om mig själv. Fast det har nog mest att göra med det faktum att jag är skittrött och har mens. Men det är jobbigt i alla fall. Jag känner mig lite lurad. Blåst på konfekten. Det är lite som att komma sent till ett kalas. Tårtan är uppäten, alla är trötta och tråkiga och det enda som finns kvar att göra är att städa. Vi kommer aldrig bli lika rika som våra föräldrar. Vi har inga jobb, ingenstans att bo och nu ska vi knappt ens få bidrag längre. TACK FREDRIK!!!! verkligen. Inte för att jag någonsin fått annat bidrag än studiebidraget, men ändå.
 Och vädret sen. De som har ställt till det kommer snart att vara döda. Det är vi som får ta smällen. Låter jag bitter? Jag Är bitter.
FUCK USA.

Nej, jag känner att jag kanske inte borde skriva så mycket mer just nu. Jag återkommer någon dag när jag är på bra humör.