elinmillen

 Jag känner mig lite ensam. Mina vänner och min familj är så långt borta. Det finns folk i min närhet. Men jag vill ha det där enkla. Sitta brevid någon och inte behöva säga någonting, bara vara. Jag vill ha en kram från någon jag älskar. Duga som jag är. Inte behöva tänka på hur jag ska vara eller vad jag ska säga. Inte behöva avsluta meningar eftersom personen jag pratar med redan vet vad jag kommer att säga. Det vill jag ha just nu, ikväll. Men när det inte finns några nära vänner att tillgå så duger mitt eget sällskap ganska så bra också. Jag ska inte klaga, men ja, jag är lite ensam ikväll.
 Jag saknar min Bumselums...