elinmillen

 Det var i fredags som jag kände att nu får det ta mig sjutton räcka. Jag satt som vanligt på golvet och åt och lyckades på något vänster sparka omkull min tekopp på min vita matta. Fast egentligen så vet jag väl inte om den kulör min matta har egentligen kan kallas för vit. Det var nämligen inte första gången jag spillde på den. Men den här gången så var det droppen som fick bägaren att rinna över. Tills slut så tröttnar man på att känna sig som någon neandertalare och vill uppgradera sig lite. Så i måndags gick jag på Myrorna, tittade ut det finaste bordet och slog till. Tvåhundrafemtio riksdaler, men det var det värt.
 Här är en bild på underverket.





Nu ska jag bara sitta här och njuta ett tag...