elinmillen

   Nu är ligger min färdigskrivna hemtenta här i en röd plastficka och bara väntar på att få lämnas in. Tusen stenar falller från mitt bröst och jag kan äntligen andas igen. Det är någonting speciellt med att bli klar med saker. Den där känslan när man avslutat och är nöjd med sig sjäv och det man har gjort och då är det helt plötsligt okey att man har vändats i två veckor. Det är värt det. Underbart.
   Nu ska jag fira. Jag struntar i att det är söndag och alla är trötta, på något sätt ska detta firas. Det lärde jag mig av Anna Eiding, viktiga grejer. Om det blir bio, glass eller alldeles för mycket alkohol får framtiden utvisa. Men firas ska det!


   Denna dag har varit härlig. Vi åt frukost hos Mickes föräldrar i Härryda och det var en så fin morgon med frost och dimma över sjön. Det var nästan så man blev religiös, som min mamma skulle ha sagt.
  Rolig grej. En katt har flyttat in i huset i Härryda. Han hoppar upp och öppnar dörren och knallar sen in som om han ägde stället. Söt.

Nej. firning!