Grammisgalan


   Jag vet inte riktigt hur jag känner inför att man ska tävla i musik. Är det inte någonting fundamentalt fel med det? Överhuvudtaget så tycker jag att det är fruktansvärt ointressant med tävlingar. Men ännu mer när det gäller konst än när det gäller exempelvis sport.
   Hur är man bäst på att göra musik? Man skulle kunna mäta saker som exempelvis flest nedladdningar, men det är ju stor risk att det är väldigt nära förknippat med hur mycket utrymme bandet/artisten/låtskrivaren har fått i media. Är det nödvändigtvis ett tecken på någon sorts objektiv "braighet" att ha spelats flest gånger på radion. Många lyssnare är nog ganska så lata och lyssnar på det som hörs istället för att leta efter sådant som kanske egentligen överensstämmer med ens smak. Jag är en av dessa latlyssnare låtlyssnare. Och då betyder det inte att det man lyssnar på är det man "egentligen" tycker är "bäst".

   Vi är lite för besatta av att tävla tycker jag nog. Kan inte allting få vara som det är istället för att det ska graderas hela tiden.
Grammis vill stimulera kvalitet, kreativitet och bredd inom svenskt musikliv står det på deras hemsida. Tja. Genom att ge priser till redan etablerade och välkända artiser så tycker jag verkligen att de lyckas. Egentligen är det väl inget fel på Grammisgalan men kan de inte sluta hymla med att det är en klubb för inbördes beundran.

Vi ska kolla på den ikväll föresten. Det är ju bra artister med. Hoppas Veronica Maggio ska spela, jag har blivit helt besatt av hennes skiva Och vinnaren är...
   Och jag kommer att fortsätta tycka det även om hon inte vinner en enda grammis.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0