elinmillen

Idag har jag varit och sett en film som heter House of fools. En norsk film efter en bok av Karin Fossum. Den handlade om en kvinna som försökte ta livet av sig och hamnade på någon form av vårdhem för psykiskt sjuka.
   Man funderar lite på var gränser går egentligen. För att vara sjuk. Hur har det sett ut historiskt? Vilka har setts som avvikande? Vilka ses som avvikande nu men kommer inte att göra det i framtiden?

   Lite störd är man ju själv också. Och ibland hade det ju varit så skönt att bara släppa alla spärrar. Ibland känns det som om alla konstiga regler vi sätter upp för hur man ska bete sig är sjukast av allt.