elinmillen

Jobbar hemifrån idag.

Gick en sväng på berget

Åt en semla

Och så har jag fått en massa skrivet på rapporten. Snart snart klar.

Hela anledningen till städningen som skedde tidigare idag var at Mickes släkt var här på eftermiddagen och firade att jag och Lotta har fyllt år. Lotta hade gjort tre supergoda raw food tårtor. En med morot, en med blåbär och en med choklad. Nam nam.

Det var välbehövligt...

Äntligen fick jag komma ut i skogen. Har längtat hela veckan och inte haft tid. Men idag jobbar och pluggar jag hemifrån och den timme jag sparar in på att slippa bussåkandet la jag istället på en promenad runt Sisjön. Helt underbart väder och nästan helt folktomt. Nu känner jag mig lite påfylld med energi.

Mycket härlig sol har det varit i veckan, underbart. Då får det vara hur kallt det vill. Vi har gått på mycket film i veckan. Alla har varit bra, många har gjort en arg, precis som det ska vara.

Mycket bussåkande blir det, tur att de går ofta.

Idag var första dagen på länge som jag har haft tid att göra ordentlig mat, och det blev en broccoli och ädelostpaj. Jag har inte smakat på den än men håller tummarna att det är lika god som den ser ut.

Viktigast i veckan: Jag och Sara har köpt flygbiljetter till Indien! Vi åker 28 oktober och kommer hem 16 november. Nu ska vi bara överleva vaccinationen...

Jag skar mig i fingret. Gick och plingade på hos grannen som läser på läkare, han var inte hemma men det var ett par i lägenheten som var där och hälsade på så de plåstrade om mig. Det är så himla trevligt med snälla människor.

När jag tog den här bilden upptäckte jag att jag visst hade skurit mig i tummen också.. men det var inte så djupt. Det i lillfingret vad djuuuupt. Jag blir alltid så rädd när jag skär mig. Men så här en stund efteråt så känner jag mig mest bara cool.

När jag hade fått plåster så åt jag och Micke frukost. Och då spillde jag ut min tekopp i mitt knä. Jag tar dessa två händelser som ett tecken på att jag borde ta ledigt idag. Så jag gör det. Nu ska vi åka in till stan och fika. Lite också för att fira att jag klarade tentan som jag skrev över julen. Med god marginal till och med. Micke tycker att jag är dum som oroar mig varje gång när jag aldrig har blivit underkänd. Det är nästan så jag håller med honom...

Hur kan man låta bli att hålla med någon som ser så smart ut..? Han satt och spelade Små lätta moln. Det gör nästan bilden ännu roligare.

Tänk att det som tar upp så stor del av min tid nu kommer att vara färdigt till sommaren. Då har jag gått tre år på Folkhälsovetenskapliga programmet och blir färdig med min två-åriga yogalärarutbildning. Spännande. Då finns det plats för nytt.

Jag vet inte riktigt var bilden kommer ifrån, hade sparat ner den på min dator. Jag gillar den.

Igår tog jag en paus i jobbandet, eller paus och paus efter sju vetenskapliga artiklar så hade min hjärna helt enkelt satts i något sorts viloläge så att fortsätta var inte ens ett alternativ, och jag och Micke gick ut och åt. Det får jag göra under mitt halvår har jag bestämt. Och så var det ju inte jag som betalade så det hade inte räknats i vilket fall som helst..!

Vi gick till Min bror och jag. Det var okey mat... Eller nja, det var inte så bra faktiskt. Jag åt inte ens upp. Men det var i alla fall väldigt trevligt. Jag har en fantastiskt underbar karl!

Kanske jag ska ta och skriva lite mer på den där hemtentan. Det är så intressant, för tre timmar sedan var jag nästan gråtfärdig och tänkte att "DET GÅR INTE!" och nu känns det helt lugnt. Faktiskt så jag sitter och känner mig lite smart och nöjd med min insats. Det är lustigt hur det växlar. Och det är så viktigt att komma ihåg när de där katastroftankarna kommer att de inte är verkligheten. De kanske inte ens har med verkligheten att göra. Allting går över, och vi klarar mer än vad vi tror. Viktigt är att vara närvarande även i sina mörkare stunder, betrakta det, acceptera det. Ibland gör jag det , ibland inte... =)

På vårt kylskåp står något i stil med

Citatet äv urklippt ur Fria tidningen, och jag tycker att det säger ganska så mycket. Ibland tror jag att vi tappar bort oss i den här spiralen utan att fundera över huruvida den egentligen gör gott. Så jag skulle vilja ta ett steg ur. Det kom som ett infall för några dagar sedan och nu när det har landat lite så känns det väldigt bra. Jag är inte en person som köper så fruktansvärt mycket saker, men jag tycker att det ska bli väldigt intressant att se vad som händer när jag inte ska köpa någonting alls. Undantagen är sånt som man "måste" ha, typ tvål och mat. Jag har inte satt upp några strikta regler utan tror att det ger sig med tiden. men imorn så börjar det. Spännande.

Nu får jag leva på kärlek!

Utflykt i Falun med familjens nytillskott, Abbe.

En liten julklapp till mig själv kan man säga att den var, kameran som jag köpte igår. Nu tar jag bilder på allt, ovan är Micke imorse när har skulle åka till jobbet.

Här är en bild på mitt jobb. Många papper är det...

När jag hade jobbat lite gick jag och Micke och åt lunch och fikade.

Micke blev lite misstänksam när jag ville smaka på hans kaka.

Men efter lite övertalning så ändrade han sig!

Och när jag sen kom hem så sydde jag ett fodral till kameran av en gammal klänning jag köpte på Gotland i somras.

En bra dag helt enkelt.

God jul då! Jag längtar till imorgon, för då är det sista avsnittet av julkalendern. Hur sjutton ska de få ihop allting..?

Det har varit en lugn och skön helg. Tyvärr jobbar Micke så jag är ensam, men det går ingen nöd på mig. Igår blev det pepparkaksbak och idag har jag gjort mozartkulor. Det kommer några vänner hit ikväll på julmys.

Nu har vi kommit en bit längre med köket. Men för närvarande tar vi en renoveringspaus och det blir nog att vi drar igång igen efter jul.

"Om man bara tänker på den väntande tekoppen när man diskar, och alltså skyndar på för att få disken undanstökad, som om den vore ett störningsmoment, då "diskar man inte för att diska". Man kan inte ens säga att man är vid liv under den tiden, för man är komplett oförmögen att se livets mirakel om man står där vid disken och tänker på annat. Kan man inte diska, kanske man inte ens kan dricka sitt te. För när man väl har satt sig att dricka sitt te, kommer man bara att tänka på en massa annat, knappt medveten om temuggen i sina händer. På så vis sugs man in i framtiden - och blir oförmögen att verkligen leva helt närvarande en enda minut av sitt liv."

Hur mycker gör vi inte varje dag för att det ska bli undanstökat? Hur många är inte dessa störningsmoment som kommer i vägen och tar upp vår dyrbara tid? Alltid denna framtid som väntar och lockar med sina oskrivna blad och löfte om lycka. Om bara.

Det är som det är, just nu. Du är som du är, just nu. Det är aldrig för tidigt eller för sent att lägga märke till nuet.

Det är så enkelt och samtidigt så svårt. Men det är bara att börja om. Varje dag och varje stund som man finner sig själv vara någon annanstans än där man faktiskt är.

Detta är min hemsida, den kommer inte upp när man googlar den och efter att ha läst på lite så verkar det som om det måste länkas till en sida ifrån andra sidor för att den ska komma upp där. Så därför länkar jag till den här och hoppas att det hjälper...

Det är sånt där som man inte tänker på, inte jag i alla fall. Hur saker hamnar på google. Jag tänkte att om man gör en hemsida så är det klart att det kommer gå att hitta den där. Man lär sig nåt nytt varje dag!

Vi är i alla fall snyggast i världen.